pay back-time

Alla kan göra skillnad säger Raoul Wallenberg Academy och delar ut ett pris till Raoul Wallenbergs minne idag. Priset kan du läsa om här, och det ges till någon som arbetar mot rasism och främlingsfientlighet. För rätt många år sedan åkte jag och några av mina kollegor in till Stockholm för att se ”Ondskan” med våra 75 elever. En av eleverna – Sam – reste sig upp för att ge plats åt en gammal dam och damen tackade och frågade vad han skulle göra. Sam förklarade att vi skulle se ”Ondskan” och damen säger ”Ondska – det vet jag mycket om.” Hon berättade att hon var Raoul Wallenbergs syster och att hon gärna kom till skolan för att berätta om Raoul och vad han åstadkom under andra världskriget. Det gjorde damen några veckor senare och Nina Lagergren som hon heter, satte påtagliga spår i både elever och oss lärare. Vi lärare blev bjudna hem till Nina där hon berättade mer och visade de få tillhörigheter som hon hade kvar som tillhörde och påminde om  hennes bror.

Tack vare Raoul Wallenberg och Röda Korsets vita bussar kom många till Sverige under andra världskriget för att fly undan hot, våld och förtryck. Delar av min mans familj kom den vägen. Svärfar kom med båt från Estland och svärmor från Finland. Vem som helst kan föreställa sig hur tufft det var att lämna sitt land, vänner och delar av familjen för att fly till ett land som man inte visste mycket om.

Jag är förstås gränslöst tacksam över att de kom hit, träffade varandra och bildade familj här.

Jag är arg och ruskigt frustrerad över att mer än var tionde röstberättigad svensk röstar på sverigedemokraterna. Men det känns inte som att det gör tillräckligt mycket skillnad att dela klipp där de gör bort sig eller klicka ”gilla” på inlägg som beskriver hur de som är aktiva inom partiet gång på gång visar att de inte besitter varken kompetens eller en demokratisk värdegrund.

Det känns helt enkelt som att det jag gör är otillräckligt och jag bestämde mig för att göra en intresseanmälan för att bli förmyndare åt ensamkommande flyktingbarn. Det är oerhört läskigt för jag vet inte riktigt vad det innebär och vad som förväntas. Jag har börjat läsa på material från SKL och försöker begripa hur det går till. Tänk om det är för svårt? Tänk om jag gör något fel? Och så påminner jag mig själv om att jag egentligen har alla förutsättningar på plats. Jag har uppenbarligen kapacitet att lära mig nya saker, riktigt god kännedom om skolsystemet, bra koll på soc och BUP och kan kommunicera med myndigheter. Jag har också en man som mer än gärna vill hjälpas åt med påhittet.

Men det betyder ju inte att det blir lätt.

Jag tycker också att det är en otroligt fin möjlighet för både mig och resten av familjen att lära mer om vilka förutsättningar flyktingar har när de kommer till Sverige. Mina barn lever löjligt segregerat i en medelklassort norr om Stockholm. Jag hoppas att de kommer att förstå lite mer om varför vi ska ta emot flyktingar och invandrare och ge dem förutsättningar för att leva och bidra till det goda Sverige.

Pippi Långstrump får vara ledstjärna igen. ”Det här har jag inte provat förut, så det går säkert jättebra.”